sunnuntai 7. maaliskuuta 2010

Blogg 4. Om postmodern teologi av Juhani Heiskanen


Jag fortsätter med Svenungssons tankar, när hon talar att forskarna skulle ”inta Guds perspektiv” och som jag lite undrade i blogg 3. Nå, Svenungsson fortsätter att intagande Guds perspektiv är något som antikens och medeltidens teologer ”såg med betydligt större klarhet än modernitetens tänkare”. Hon fortsätter med en mycket intressant synpunkt att det innehåller i postmoderna teologiska tänkandet man går tillbaka och låter inspireras av ovan nämnda teologer och teologier den paulinska insikten att vad man med mänskligt förnuft kan se är bara en ”gåtfull spegelbild av Guds outgrundliga verklighet”.

När jag började med Taylors tankar som några forskare tycke representera postmodern teologi som det renaste from, tänkte jag att Taylor kanske representerar i själva verket den andra yttersta ändan av postomodern teologis område. Nu tycker jag att här ovan har vi hamnat till den andra ändan av postmodern teologins omfattande området. Och den här ändan tycks vara så mycket mera det som vi har hit tills lärt känna.

Men jag skall fortsätta ännu med Svenungssons tankar, därför att vi här närmar den feministiska teologins synpunkt om treenigheten. Och det är först och främst den helt olika synpunkt till treenighetsfrågan som vi får lov att vänta. Inledningsvis leder Svenungsson oss till saken så här, ”En annan viktig ingrediens är ett tydligare intresse för den andra (hänvisar till kvinnor) människan, en medvetenhet om att teologin inte bara under moderniteten utan under hela dess historia tenderat att ignorera Jesu viktiga ord ”vad har ni gjort mot en av dessa mina minsta har ni också gjort mot mig” och Svenungsson tänker att det har sket genom att värdera vuxna högre än barn, män högre än kvinnor, vita högre än svarta etc”. Postmodern teologi har sålunda strävan att ge röst åt alla dem som aldrig har fått någon röst i historien.

Jag har i förgående bloggar betraktat frågan om å ena sidan tro och religion å andra sidan teologiska vetenskapen och deras relation och olikheter. Alltså kort sagt tro och vetenskap.
Före ovan nämnda kvinnliga synvinkel till treenigheten, tycks det vara skäl att efter tro och vetenskapen också ta ett kort ställningstagande till postmodern teologi och kyrkan. Det finns mycket olika ställningstagande till saken. Ganska ofta stöter man på sådana tankegångar att postmodern teologi menar ett hot mot kyrkan. Det tycks att postmodern teologi är alltför relativ och representerar alltför ny tänkande. Postmodern teologis belackare tycks tänka att alternativet till att inte ha alla svar betyder att man har inte svar alls. Då tänks att detta inte passar till kristendomen där man har blivit van vid tanken att Jesus är vägen, sanningen och livet. Det är ändå rimligt att ta upp också sådana tankar som tycker att saken alldeles tvärtom och ser i postmoderna tänkanden en ny möjlighet för kyrkan och uppmanar kyrkan använda denna möjlighet.
Så som representerades som den andra ändan av postmodern teologi vänder åter till förmoderna kristendomen, som i högre grad präglades en hermeneutisk grundinställning där den säkra absoluta teologin inte var kännetecknande i denna förmoderna teologi. Istället hade man insikten att Gud alltid befinner sig bortom den mänskliga horisonten som någon radikal olikhet. Det tänks att tidiga kyrkan lyckades förena den positiva och negativa teologin i ett dialektiskt förhållande och därmed hindrar teologin att falla ut i en total tystnad, som hävdar att man inte alls kan tala om Gud. Här tycks vara en tämligen stor samstämmighet mellan fornkyrklig mystisk teologi och postmodern teologi.
På grund av de tankar som jag har föreställt om tron/religion och vetenskap i föregående bloggar kan tänkas att mina tankar är mera lika med modern än postmodern teologins. På så sätt kan man säja, men det kanske är inte hela sanningen. Jag förstår att teologer forskar bibeln, det kan vara mycket intressant, men ”sanningar” så som har tidigare hävdats om Gud är inte mycket värd. Det kan också vara mycket intressant att forska kyrkofädernas tankar och kanske jämföra dem. Man kan även göra verkliga vetenskapliga t.ex. jämförande forskningar men faktiska sanningar t.ex. om Gud förstås inte kan finnas.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti