maanantai 5. huhtikuuta 2010

Blogg 8. Om postmodern teologi av Juhani Heiskanen

Jag tycker att det skall räcka med postmodern teologi för mig för tillfället. På sätt och vis har det varit även intressant att bli bekanta med postmodern teologi, fastän jag måste erkänna att det kanske inte är min sak.

Jag värderar mest i postmodern teologins tänkande, det att postmodernister ifrågasätter förnuftets ojämförlighet. Det kan kanske se ut överraskande, därför att jag har betonat i mina skrifter riktiga vetenskapliga analyser och viktighet av grundprincipernas objektiva sanningsvärden. Kanske min betoning bero på användning av matematisk analys, -modeling och empirisk testning, men på samma gång dessa så högt i vetenskapen värderade metoder har bevisat mig, att man inte kan lösa alla problem med matematiska analyser och säkert inte då det gäller Guds existens, Guds väsen och saker som ingen har verkliga sanna grundkunskaper.

Ändå håller jag i allmänhet i den vetenskapliga världsåskådning oskiljbart ansluten regel, att naturliga förklaringar är bättre än övernaturliga och att även då när naturliga förklaringar har inte redan funnits, fortsättning av sökandet är bättre alternativ än övernaturliga förklaringar.

Jag undrar vad är nyttan av en sådan klassifikation, att inom klassen, postmodern teologin, man har skriftelser och åsikter från ytterst gräns till annan, så olika kan skriftelserna vara. Om jag hör att det är fråga om postmodern forskning, kan jag inte veta vad skall jag få.
En möjlighet kunde vara att kategorisera forskningarna tidsmässigt. Jag medger att även det kanske inte är så mycket värd och det vet vi av närstudieträffs lektion, att begreppet postmodern teologi inte kategoriseras tidsmässigt.

Jag har läst olika skrivelser av olika forskare som anses postmodernister och gruppmedlemmarnas kommentarer om olika artiklar och ställningstagande till postmodern teologi. Jag har inte varit aktiv att skriva kommentar på medlemmarnas åsikter, utan försökt själv så klart och tydligt som det har varit möjligt föra fram mina personliga åsikter. Om någon läser mina bloggar kan läsaren få veta hur skulle jag ha relaterat mina åsikter med läsarens åsikter. Slutsatsen är på det sätt bättre än med direkta kommentarer, att mina skrivelser är ”kommentar i allmän form för alla
kursmedlemmars åsikter”, men också därför att möjligheter, att jag har förstått skrivelsen fel och själv skrivit svaren som också kan missförstås av läsaren blir bort.

Visst har jag läst bl.a. alla Patriks kommentarer om Millbanks teser. Det har varit intressant att bli bekanta med John Millbanks skrivelser s.k. teser och läsa dessa kommentarer. Jag kan inte undvika tänkandet att hur kan det vara så i kristen teologi (kanske närmast dogmatik) att forskarna framställer nästan vad som helst, underliga? oexakta tankegångar och begrepp, utan att själv kunna ? förklara sina satsernas innehåll, och att andra forskare med tvekan försöker gissa vad författaren har menat och vad är innehållet av skrivelsen.

Jag tänker att kristen lära är mycket enkel och okomplicerat. Det har ursprungligen berättats till och riktats mot vanliga ”enkla” människor. Frågan är varför många forskare försöker göra av en enkel sak så komplicerat att det känns att de även själv inte kan förstå och följa de tankegångar och -struktur som de bygger. Med den ringa och snäva erfarenhet som jag tillsvidare har fått om dogmatiken(teologin) och dess teoribildning, tycks orsaken vara där, att de grunder som teoribildningen byggs på inte grundar på allmänna sanningar utan forskarnas egna tankar och åsikter som forskaren har haft för mycket tid att tänka och utveckla. Detta leder till olika för den enkla läran helt främmande begrepp och tankegångar och tankestrukturer, som då andra forskare forskar. Då kan man fråga kan man öka vetenskapssamfundets- (tiedeyhteisö) och mänsklighetens kunskapsreserv (ihmiskunnan tietovaranto) med sådana forskningar och finns det även faran att dessa även går snett. Man kan fråga vad är det värd för vetenskapen där forskarna forskar varandras ”underliga” tankegångar och försöker få reda på och undrar vad de möjligen har avsett med olika skrivelser. Jag tror att på detta sätt kan man inte komma fram närmare ”sanningen” därför att man aldrig kan verifiera dessa tankegångars sannighet. Det tycks föranleda till forskningen för forskningens skull. Den gamla ”sanningen” är att ju mera man tänker även de enklaste saker dess mera komplicerade och oklarare de tycks förvandla.

I teser 33 -35 granskas treenigheten. Det är saken som jag har skrivit i tidigare bloggar om Janet Martin Soskices tankar som hon presenterar under rubriken ”Treenigheten och den feminina anden”. Jag väntade med stort intresse vad vi skall få av dessa Milbanks teser. Kanske väntningar var, trots allt ovan skrivna, ändå för stora, då det blev besviken. Jag undrar om de kan ge mig ens någon kontribution i saken, alltså treenighetsläran.

Jag vet att teologin innehåller många olika delområden. Ovan delvis kritiska åsikter är riktade närmast mot dogmatiska skrivelser. Jag tror att det finns också delområden i teologin där man kan använda sådana vetenskapliga metoder som jag har ovan beskrivit.

Det finns många goda skrivelser och även blogg helheter på kursen. Bedömningen är så viktig, krävande och ansvarig sak att bedömaren måste ha bättre kunskaper än jag har. Därför lämnar jag för min del bedömningen till kursledaren.

I alla fall tack för kursen till er alla!
Med vänliga hälsningar
Juhani

1 kommentti:

  1. Jag är rädd att den sortens teologisk forskning som du efterlyser inte existerar. Närmast kommer kanske vissa typer av exegetik, men då sådana typer som medvetet går in för att undvika teologiska frågor.

    VastaaPoista